Manodepressiv

Idag var en konstig dag.
Jag kan gråta som om det vore jordens undergång, eller
så ler jag som om jag var lyckligast i världen.
Spenderade 7 timmar av dagen med johan i alla fall,
vilket kan vara svaret på varför jag känt mig manodepressiv.
Vi såg två filmer och mös och sen bråkade vi och kom fram till
saker om hur vi ska göra med vår relation som vi ändå aldrig gör.
Det är så vi är, vi vet vad vi vill, men vi orkar inte.
Inte konstigt att alla andra tycker att vi passar ihop.

Dagens cred går till min krauw som stöttar mig i vilket läge som helst,
och alltid är stolt över mig, vad jag än lyckas eller inte lyckas med.♥

Och grattis på namsdagen erika darling!

puss mrauw

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0